Nyheter

Skriv ut   Dela: Facebook   Twitter

den 11 november 2014

Historiens påverkan på Queering Sapmi

Arbetet med det normbrytande projektet Queering Sapmi grävde fram historier om Sverige och svenskarna.

Projektledarna för Queering Sapmi, Sara Lindquist och Elfrida Bergman har försökt arbeta så transparent de kunnat. De har haft referensgrupper som tittat på deras arbete och bjudit in allmänheten till fotograferingar och föreläsningar för att kunna få feedback och hantera kritik längs vägen istället för att vänta till allt var klart och de stod där med bok och utställning. Ett arbetssätt som varit bra men också ganska slitsamt.

- Det fanns en skepticism mot oss och vårt projekt hos vissa samer vi träffade, säger Sara. Om du inte har koll på historien verkar den skepticismen kanske underlig. Vad vi förstått under arbetets gång är vilken påverkan den svenska kolonialmaktens härjningar haft på samers möjlighet att existera och uttrycka sin kultur. Deras trummor brändes, det var förbjudet att tala samiska och joika. Och senare kom skallmätningar och rasbiologiska institutet. I vårt arbete har vi som svenskar representerat Storsvensken. Den största lärdomen för mig är att även om jag inte är personligt ansvarig för hur samerna behandlats tidigare så är jag ansvarig för hur jag förhåller mig till både den historien och till nuet. Vi har alla ett ansvar att lära oss mer, tillägger hon.

Den svenska koloniseringen har sprängt in mycket konservativt tänkande i den samiska kulturen.
- Vi har hört historier om schamaner som var tvåsjälade och både man och kvinna. Vi har hört berättelser som visar på en helt annan öppenhet i Sápmi innan samerna kristnades, säger Sara.

- Ett av våra viktigaste mål var att skapa en positiv känsla och inte upprepa eventuell skam, tillägger Elfrida. När vi berättade om att projektet skulle dokumenteras så drog någon en koppling till rasbiologiska institutet, det var en bitch slap att sammankopplas med det, säger hon. Det gjorde att vi förstod utifrån vilken historia vårt arbete skulle läsas. Det blev då ännu viktigare att involvera målgruppen, queera samer i våra processer.

I samband med att utställningen hade premiär 2013 släpptes också boken Queering Sápmi - samiska berättelser bortanför normen, där de medverkande berättat sin historia och haft full kontroll på slutresultatet.
- Självklart ville vi göra boken på samiska! säger Elfrida. Vi hade dålig koll och frågade en kompis vilket samiskt språk vi skulle välja för att nå så många som möjligt. Hon sa nordsamiska och då körde vi på det. Senare förstod vi att det var problematiskt eftersom det är det samiska språk flest väljer att översätta till och struntar i de andra. Hon fortsätter, vi upplevde att vi inte var trovärdiga som normkritiskt projekt om vi inte också översatte till andra samiska språk och bestämde först sydsamiskan och därefter lulesamiskan.

Översättarna har fått jobba hårt medatt anpassa språken till det moderna språket i boken. I vissa fall har översättarna fått skapa nya ord, på nordsamiska används t.ex. ordet bonju för queer, säger Sara. Boken har getts ut på svenska, nordsamiska, finska och norska. Inom kort kommer den ut även på sydsamiska, lulesamiska och engelska på Qub förlag.

Text: Joachim Kjellgren
Foto: Sara Lindqvist

Pil Läs även Normbrytande samekultur

 

blog comments powered by Disqus
 

Artiklar publiceras även i RSS-form. Du kan prenumerera på innehållet om du har en RSS läsare eller en webläsare som stöder RSS.

Prenumerera (RSS)

Du kan läsa mer om hur prenumeration med RSS fungerar och se fler typer av innehåll publicerade i RSS läs mer på sidan Prenumerera.

Läs mer om att prenumerera