Från Sapmí till Murberget

Från Sapmí till Murberget, från vardagsting till museiföremål, handlar om vad som händer med ett föremål när det flyttas från det sammanhang där det har brukats till ett museums samlingar.

I Murbergets samlingar finns drygt 400 föremål som har en samisk anknytning. De kommer från olika delar av det svenska Sápmi.
Några är gåvor andra är inhandlade via uppköpare. Ibland saknas uppgifter helt. Ibland är uppgifterna felaktiga.

Vissa föremål har fått skador på grund av bristfällig förvaring
under den tid då det inte fanns klimatstyrda magasin.
Samtidigt förändras ett föremåls status när det hamnar i ett musealt sammanhang. Och det förväntas representera en hel kultur och dess historia. En stor risk med detta är att den kultur det handlar om och de personer vars historia föremålen hör samman med förlorar sin plats i nuet och förpassat till enbart historien. Vi har försökt att motverka detta genom de texter som finns i utställningen.

Ett annat bekymmer har varit att tolka de orter som angivits på rätt sätt. Vad menades med brukningsort egentligen? Är det den ursprunglige brukarens hemort eller den som skänkt föremålets hemort?

Brukningsorten kan också dölja en mycket större berättelse än vad som framgår i museets katalog; det gäller till exempel ett mansskoband som enligt museets katalog brukats i Jokkmokk, Vitträsk. Skobandet, som märkts med nr M3801, hör inte till den samiska dräkten i Jokkmokk. Däremot skulle de kunna höra till Karesuandos mansdräkt. Banden kan mycket väl ha använts i Jokkmokk av en same från Karesuando, eftersom samer tvångsförflyttades från Karesuando till Jokkmokk i samband med unionsupplösningen 1905.

Berättelsen om skobandet visar hur svårt det är att placera in nomadiserande folk inom landsgränser som konstruerats i olika politiska överenskommelser. Med föremålen som utgångspunkt går det att berätta olika berättelser. Vi berättar några av dem, många berättelser finns fortfarande kvar och väntar på att bli berättade. 

I skolbänken. Foto Axel Calleberg 1924