Kyrkan
Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk
medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås,
Jämtland och i Ramsele, Ångermanland.
Invändigt är kyrkan dekorerad med kalkmålningar av konstnären
Gunnar Torham. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika
kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och
Ångermanland. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar
som är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland.
Murbergskyrkan är numera avlyst som invigt kyrkorum. Det innebär
att kyrkliga vigslar, dop och begravningar kan äga rum i
Murbergskyrkan under samma förutsättning som i andra icke invigda
byggnader.
Klockstapeln
Klockstapeln är Murbergets landmärke. Den kommer från Ullångers
medeltidskyrka där den byggdes 1754. I samband med en om- och
tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln.
Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första
byggnad. I stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från
Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753.
Prästgården
Viksjö gamla prästgård byggdes 1807 som bostad för bruks-
och kapellpredikanten. Nedre våningen bestod av kök, sängkammare,
sal, förmak och pastorsexpedition. Till gården hörde ladugård,
drängstuga, potatiskällare och ett rymligt dass. I anslutning till
prästgården låg en stor kryddträdgård. 1939 flyttades prästgården
till Murberget för att inredas som tjänstebostad åt museets
intendent och grundare Theodor Hellman med familj. Från den tiden
finns ett "modernt" kök bevarat med såväl rinnande vatten som
elektrisk spis.
Härnösands trädgårdsodlareförening sköter sedan
2002 om prästgårdens trädgård.
Kyrkstaden
Kyrkstugorna kommer från kyrkstaden vid Anundsjö sockenkyrka.
Den var en av Norrlands sydligaste belägna kyrkstäder. Anundsjö
kyrkstad revs i sin helhet 1918. Året innan flyttades fyra av
byggnaderna till Murberget.
Kyrkstäder har endast förekommit i Norrland där avståndet till
kyrkan ofta var mycket långt. Vid större helger begav man sig till
kyrkan för att delta i högmässan, träffa vänner och bekanta eller
för att gå på marknad.
En av byggnaderna kallas för kyrkkrogen. Sitt namn har stugan fått
sedan den i slutet av 1700-talet användes som utskänkningsställe
för brännvin från Gustav III:s statliga kronobrännerier.
Till kyrkstaden hör också ett sockenmagasin som användes för att
lagra nödhjälp i form av utsäde för de fattiga i socknen.
|